Dilsa Demirbag-Sten om att erövra språket

Dilsa berättade om hur hon kom till Sverige från Kurdistan som 6-åring och hur hon lyckades erövra språket och nå sina drömmars mål – att få skriva och berätta.  Hon tog in sin omvärld och lyssnade, framförallt till mormor som kunde konsten att fabulera och lägga intonationen på olika sätt så att samma berättelse tog många former. Hösten 2011 startade Dilsa Berättarministeriet i Södertälje.

Dilsa berättade för gymnasieeleverna hur viktigt det är att arbeta hårt och ha tydliga mål i livet för att kunna förverkliga sina drömmar samt betonade vikten av att erövra språket för att kunna använda språket. Besöket uppskattades mycket av eleverna.  

”Hon är en stark och modig kvinna som ville att vi skulle förstå hur viktigt det är med utbildning och att verkligen lära sig språket” sa Osatohamwen som går yrkesintroduktion vård och omsorg på skolan. ”Hon bjöd verkligen på sig själv och hade humor” och ”jag fick små tankeställare när hon pratade” sa elever på vårdprogrammet.  

Debattören, journalisten och författaren Dilsa Demirbag-Sten skriver regelbundet i bland annat DN och GP. Hon har belönats med Advokatsamfundets journalistpris liksom Natur och Kulturs Johan Hansson-pris. Förra året mottog hon utmärkelsen Årets stockholmare med motiveringen: ”Dilsa Demirbag-Sten är framgångsrik, orädd och idealist. Hon brinner för att ge ungdomar ett språk att stärka sig själva och att beskriva sin värld. En viktig insats i ett mångkulturellt Stockholm”.  

Berättarministeriet är en ideell organisation som genom skrivarverkstäder låter barn och unga arbeta med berättande i olika former. Grundidén är att det är viktigt för unga att berätta och att de känner att det finns människor som lyssnar. Dilsa är en av initiativtagarna och tillika verksamhetsanvarig för Berättarministeriet;  
- Alla barn och unga ska delta i vår gemensamma berättelse och ha friheten att formulera sin egen.Genom att driva skrivarverkstäder vill vi på ett konkret sätt lyfta fram alla de berättelser som kanske inte skulle hörts annars. Och få de som skrivit historierna att känna en större samhörighet och delaktighet i samhället.