Barnfattigdom finns i Sverige
Debatten om huruvida det finns barnfattigdom i Sverige idag går varm. Meningsmotståndare menar att det inte finns någon barnfattigdom i Sverige jämfört med barn i u-länder och klagar på att barnfattigdom beräknas på inkomstskillnader.
– Om ett barn lever i fattigdom innebär det att det hushåll där barnet bor har en så pass bristfällig inkomst, det vill säga 60 procent av normallönen i Sverige, att det inte är en skälig levnadsstandard i vårt samhälle. Det handlar inte om inkomstskillnader mellan den mest rika och fattiga utan på vilket sätt brist på pengar påverkar en familj, säger Yvonne Borg, kommunikations- och insamlingschef på Stockholms Stadsmission.
När EU:s barnkonvention talar om barnets rätt till en skälig levnadsstandard är det i relation till den normala levnadsstandarden i det land där barnet lever. Det går alltså inte att säga att vi inte har någon barnfattigdom i Sverige med motiveringen att det finns barn i andra länder som har det mycket sämre.
Barnfattigdom innebär ett socialt utanförskap
Stockholms Stadsmission vill lyfta det faktum att fattigdom gör att barn får leva och växa upp i ett socialt utanförskap på grund av begränsade ekonomiska resurser. Problemet uppmärksammas genom en kampanj som kommer att gå under våren. Kampanjen belyser särskilt den isolering och det utanförskap man som barn känner när man inte passar in i den sociala normen.
– I Sverige har de flesta familjer råd med mat även om maten för de som lever i utsatthet kan vara bristfällig. Problemet är hur fattigdom påverkar barnen och leder till ett varaktigt utanförskap. Det kan handla om att aldrig kunna ta hem kompisar, att inte kunna vara delaktig i fritidsaktiviteter eller att behöva sjukanmäla sig vid skolutflykter enbart för att familjen inte har råd, fortsätter Yvonne Borg.
Stockholms Stadsmission möter barn och föräldrar som befinner sig i ensamhet och otrygghet, vilket gör att familjen isolerar sig. Barnfattigdomen leder till begränsade möjligheter till utbildning, god hälsa, fritidsaktiviteter och senare även etablering i arbets- och vuxenliv.
