Papperslösa barn rättslösa trots ny lag om rätt till skolgång
I rapporten presenteras även fem åtgärder för att förbättra situationen för barn och unga baserade på FN:s barnkonventions krav:
- Fler öppna enheter/mötesplatser som barn och unga kan vända sig till för att få information och stöd.
- Rätt till förskola för gömda barn och bättre rutiner för att säkra en god utbildning till alla barn.
- Rätt till stöd för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer.
- Rätt till försörjningsstöd för barn till papperslösa.
- Barn och unga som växer upp i Sverige ska ha möjlighet att stanna.
I årets rapport ges en aktuell bild av barn och ungas uppväxtvillkor i de mest socioekonomiskt utsatta stadsdelarna i landets tre största storstadsregioner - Stockholm, Göteborg och Malmö. I rapporten granskas även kommunernas insatser för barn till papperslösas rätt till skolgång. Underlaget till den sistnämnde delen är en sammansättning av dels en undersökning om hur väl kommunerna implementerat lagen om barn till papperslösas rätt till skolgång utförd av Ipsos* på uppdrag av Stockholms Stadsmissions, dels Stockholms Stadsmissions egen statistik och intervjuer med barn till papperslösa.
30-40 procent av eleverna är obehöriga till gymnasiet i socioekonomiskt utsatta stadsdelar
Många barn och unga får inte rätt förutsättningar att utveckla sin fulla potential. Ibland räcker det att växa upp i Sveriges tre storstäders mest socioekonomiskt utsatta stadsdelar. I dessa fall spelar skolan en avgörande roll för att utjämna den sociala och ekonomiska utsattheten. Det är dock tydligt att skolan i många fall misslyckas i att klara sitt uppdrag. I många stadsdelar är så många som 30-40 procent av eleverna obehöriga till gymnasieskolan. I Malmöregionen finns det till och med stadsdelar där närmare 50 procent av eleverna är obehöriga till gymnasieskolan.
– Vi möter dagligen unga personer i våra verksamheter som behöver stöd. Många saknar ett eget nätverk, man vet varken var man ska vända sig eller vilka rättigheter man har. Många skolor, i främst utsatta områden, har inte har resurserna för att fånga upp den målgrupp som kräver mer kompensatoriskt stöd. Risken är att denna grupp av unga fastnar i ett utanförskap innan de ens hunnit ta steget in i vuxenvärlden, säger Marika Markovits, direktor på Stockholms Stadsmission.
Uppskattningsvis 2 000-3 000 barn till papperslösa i Sverige är nästintill rättslösa
Den mest utsatta gruppen barn och unga är de uppskattningsvis 2 000-3 000 barn till papperslösa som antas bo i Sverige. Även om barnen under senare år har rätt att gå i skolan och få tillgång till vård och tandvård är de fortfarande rättslösa på flera andra områden. Många växer upp isolerade med brist på kontakt med andra barn. Fattigdomen och trångboddheten är en standard och risken att utsättas för våld i nära relationer är högre än för andra barn, på grund av att man inte vågar anmäla våldsbrott. Barn till papperslösa befinner sig till stor del utanför samhällets skyddsnät.
Sedan ett år tillbaka har barn till papperslösa laglig rätt att gå i skolan. Stockholms Stadsmission har låtit företaget Ipsos intervjua kommunala skolchefer i 51 kommuner i landets tre största storstadsområden om deras erfarenheter kring implementering av den nya lagen. Resultaten visar på stora brister, trots att många kommuner i stort var nöjda med sina insatser:
Hälften av de 51 kommuner som enkäten omfattar uppger att barn till papperslösa gått i grundskolan. I de flesta fallen har antalet elever inte ökat sedan barnen fick rätt att gå i skolan. Sex av tio kommuner uppger dock att det kan finnas barn till papperslösa som går i skolan som man inte känner till. Informationen inom kommunen och till gruppen papperslösa om rätten att gå i skolan kan bli bättre.
Sju av tio kommuner anger att de i mycket hög utsträckning gör en individuell prövning av barnens behov av utbildning. Skolinspektionen har dock funnit flera brister i kommunernas förmåga att ge asylsökande elever individuell prövning.
Eftersom asylsökande barn omfattas av samma regelverk som barn till papperslösa finns det skäl att ifrågasätta kommunernas bedömning på denna punkt.
En majoritet av barnen får betyg, men en tredjedel av kommunerna uppger att de inte vet om eleverna får betyg eller inte.
Åtta procent av kommunerna uppger att de inte ger betyg. Resultatet är anmärkningsvärt. Kommunerna ansvarar för att garantera varje elevs rätt till skolgång. I detta ansvar ingår att se till att eleven också kan få betyg. Det finns ett behov av klargörande riktlinjer i denna fråga.
Sju av tio kommuner uppger att de saknar särskilda rutiner för att hantera barn till papperslösa när de far illa. Man utgår från att socialtjänsten kopplas in precis som när andra barn far illa. Men barn till papperslösa är inte som alla andra barn. Familjernas skräck för alla typer av myndighetskontakter försvårar dessa ärenden. Även på detta område behövs klargörande riktlinjer och särskilda rutiner.
I två kommuner i olika storstadsregioner har polis hämtat ett barn till papperslösa i skolan, trots att det i normalfall strider mot praxis och dessutom går emot det allmänna råd som Rikspolisstyrelsen redan i augusti 2013 flaggat för att man ämnar utfärda. Även här finns det skäl att skärpa regelverket.
– Det saknas fortfarande riktlinjer och rutiner i skolan som omfattar gruppen barn till papperslösa. För att säkerställa att alla barn får en så god start som möjligt måste först och främst varje familj nås av informationen att barnen har rätt till skola och att de kan känna sig trygga där. Dessutom måste kommunerna göra en individuell prövning för att anpassa lärandet utifrån barnens behov och instifta regler för att alla barn ska få ut sina betyg, fortsätter Marika Markovits.
* Mellan den 4 juni till 24 augusti genomfördes 50 telefonintervjuer (CATI) med högsta skol- och utbildningscheferna i 51 kommuner i storstadsregionerna Malmö, Göteborg och Stockholm. I ungefär hälften av kommunerna har två personer intervjuats då ansvaret för grund- och gymnasieskola varit uppdelat.
