Sverige anmäls till EU-kommissionen
Inom Stockholms Stadsmissions verksamheter möter vi ofta människor som väntar på att få träffa sina familjemedlemmar och som drabbats av Migrationsverkets långa handläggningstider. För de som väntar kan det vara en mycket utsatt process eftersom de väntar på ett beslut som är avgörande för om de kommer kunna träffa sina familjemedlemmar igen.
Därför anser vi att det är viktigt att processen är så rättssäker och effektiv som möjligt, så att människor ska slippa att leva i ovisshet om de kommer kunna träffa sin familj igen. Tillsammans med Göteborgs Kyrkliga Stadsmission och FARR anmäler vi de inhumant långa handläggningstiderna vid Migrationsverket till EU-kommissionen.
Handläggningstiden får inte överskrida nio månader
Enligt EU:s familjeåterföreningsdirektiv ska en ansökan om familjeåterförening handläggas så fort som möjligt och handläggningstiden får under inga omständigheter överskrida nio månader. Enda gången Migrationsverket får överskrida tidsgränsen på nio månader är om omständigheterna i det aktuella fallet är exceptionellt komplicerade. Det ska vara undantagsfall och i varje sånt ärende måste Migrationsverket motivera varför handläggningstiden i just det ärendet behöver förlängas.
Trots att familjeåterföreningsdirektivet är bindande för Sverige så har Migrationsverket kontinuerligt överskridit tidsgränsen på nio månader under flera år. Redan 2014 riktade Justitieombudsmannen (JO) kritik mot Migrationsverket för att myndigheten rutinmässigt överskridit tidsgränsen och att handläggningstiderna var orimligt långa. Sedan dess har handläggningstiderna blivit ännu längre och förra året riktade JO på nytt kritik mot Migrationsverket. I sitt yttrande lyfte ombudsmannen bl.a. att det inte är ovanligt att den faktiska handläggningen av en ansökan om familjeåterförening inte ens har påbörjats 18 månader efter att ansökan lämnats in.
Tre grunder där vi anser att Sverige inte lever upp till EU-rätten
Den anmälan vi nu skickar in till EU-kommissionen bygger på följande tre grunder:
- Vi anser att Sverige inte implementerat Familjeåterföreningsdirektivet korrekt i svensk lagstiftning eftersom den svenska lagen inte tydligt anger att tidsgränsen på nio månader bara får överskridas undantagsvis p.g.a. komplexiteten i ett ärende.
- Vi anser att Migrationsverkets tillämpning av Familjeåterföreningsdirektivet är felaktig med hänsyn till att verket rutinmässigt överskrider tidsgränsen för handläggningsprocessen.
- Vi anser att Migrationsverkets tillämpning av Familjeåterföreningsdirektivet strider mot artikel 41 om rätt till god och effektiv förvaltning i EU:s stadga om grundläggande rättigheter, som har samma status som EU:s fördrag.
I just det här fallet lutar vi oss tungt mot Barnkonventionen men också EU:s direktiv om familjeåterförening. Enligt Barnkonventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet i alla beslut som rör barn. Barn ska heller inte skiljas från sina föräldrar mot sin vilja. Stockholms Stadsmission vet också av lång erfarenhet hur viktigt det är för barn att få växa upp under så trygga uppväxtförhållanden som möjligt.
Därför har vi valt att anmäla Sverige – för att stärka barns situation i migrationsprocessen och för att möjliggöra för fler barn och vuxna att snabbare få återförenas med sin familj.
Lyssna också på Ekots rapportering från 2018-11-24
Stockholms Stadsmissions jurist Martin Enquist-Källgren intervjuas.
