Hoppa till huvudinnehåll

Den här sidan använder cookies. Om du fortsätter använda sidan så accepterar du användande av cookies.

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

”Vi måste göra mer för ungdomar med psykiska ohälsa”

Psykoterapeut Inger Ekbom på Ung Hälsa
2017-10-05
Inger Ekbom är legitimerad psykoterapeut och arbetar med barn och unga på Stockholms Stadsmission. Hon möter många ungdomar som mår dåligt.  

– Det är svårt att vara ung idag och hitta sin väg och plats i samhället och livet, särskilt om man har haft en tuff uppväxt utan nätverk och kontakter, säger hon.

Den psykiska ohälsan bland unga ökar och Sverige sticker ut negativt jämfört med andra nordiska länder. Orsakerna är många och problemet är komplext. Men i Barn- och Ungdomsrapporten 2017  föreslår vi vad som behöver göras för att vända utvecklingen. 

Utökad behandlingsgaranti för unga

Till exempel faller många unga mellan stolarna i glappet mellan barn- och vuxenpsykiatrin samtidigt som den offentliga vården och Socialstyrelsen styr mot kortare terapier och en terapiform, kognitiv beteendeterapi, KBT. KBT inriktar sig på att ändra beteende och tankemönster för att minska psykiska problem.

Möjlighet att vara med och välja terapiform

– Om vi menar allvar med att vi vill kraftsamla mot psykisk ohälsa måste det vara lätt att få vård och behandling och individen måste få vara med och välja den terapiform som man bedömer kommer fungera bäst för just mig, säger Inger Ekbom. 

Sedan 2003 driver Stockholms Stadsmission en mottagning i Stockholm för unga vuxna och 2009 startade Mottagningen för Unga män. Mottagningarna erbjuder psykodynamisk terapi, PDT. PDT utgår från att varje individ har en egen unik livshistoria och att man i terapin arbetar tillsammans med sin terapeut med minnen och upplevelser från sin tidiga livshistoria. Detta möjliggör att man skapar en förståelse för sitt liv här och nu.

Stor efterfrågan på längre terapi 

Över 200 ungdomar mellan 16-25 år kommer varje vecka till Terapicenter för unga och Mottagningen för unga män. Men kön är lång. Två tredjedelar av dem som påbörjade sin terapi 2016 hade tidigare haft kontakt med exempelvis vårdcentralen eller psykiatrin men inte upplevt att de fått tillräckligt med hjälp.   

– Socialstyrelsens riktlinjer som förordar KBT och kortare terapier är olycklig. Så gör man inte i andra länder. I Finland återgår 30 procent av patienterna till arbete eller studier efter en längre behandling. Det är sorgligt att vi inte gör likadant så att fler får den hjälp de behöver. Samhället på alla nivåer måste göra mer för att vända trenden mot den ökande psykiska ohälsan bland unga, säger Inger Ekbom. 

En chans för unga att bli sedda

Vad blir det för skillnad för de ungdomar som får komma till Stockholms Stadsmissions terapimottagningar?
– De säger ofta att de känner sig sedda och att det får ta tid. Man kan till exempel säga att det är första gången man upplever att man är mer än sin diagnos. 

En ökad psykisk ohälsa bland unga i Sverige är ett växande samhällsproblem. Men dagens insatser räcker inte. I Barn- och Ungdomsrapporten 2017 lyfter vi behovet av en nationell strategi mot psykisk ohälsa för alla ungdomars rätt att må bra.