Stockholms Stadsmission välkomnar regeringens satsningar för att motverka psykisk ohälsa

2017-09-21
Idag lanseras Stockholms Stadsmissions årliga barn- och ungdomsrapport som kartlägger ungas psykiska ohälsa, jämför Sveriges nedslående trend med grannländernas positiva utveckling samt pekar på hur den oroväckande trenden kan vändas.

Därför välkomnar vi regeringens satsningar för att motverka den psykiska ohälsan, särskilt bland barn och unga vuxna och här är ett förslag på hur de extra anslagen kan användas.

All statistik visar på att fler ungdomar och unga vuxna i Sverige mår psykiskt dåligt. Speciellt alarmerande är den ökande psykiska ohälsan i gruppen 18-25 år. Den psykiska ohälsan bland unga är ett samhällsproblem som inte bara innebär ett enormt lidande för individen utan också stora kostnader för samhället.

OECD pekade i sin rapport 2016 på en dramatisk ökning i Sverige under det senaste decenniet av unga under 25 år som lider av psykisk ohälsa och som lever på ersättning från Försäkringskassan. Stockholms Stadsmission driver två psykodynamiska terapimottagningar för ungdomar och unga vuxna, 16-26 år; Terapicenter för unga och Mottagningen för unga män. Under 2016 tog mottagningarna emot 240 patienter i veckan. För de som avslutade sina terapier under 2016 var genomsnittet 62 terapitimmar.

– Under 2016 hade närmare två tredjedelar av våra patienter haft en tidigare vårdkontakt genom till exempel psykiatrin eller vårdcentral innan de kom till oss. Det tycker vi är en illavarslande siffra som tyder på ett systemfel när det gäller vård av unga som lider av psykisk ohälsa, säger Marika Markovits, direktor Stockholms Stadsmission.

Sveriges ohälsotal är alarmerande jämfört med grannländers positiva utveckling 

Sveriges utveckling saknar motstycke i en internationell jämförelse. Årets barn- och ungdomsrapport visar hur både Tyskland och Finland har arbetat för att minska den psykiska ohälsan bland barn och unga och lyckats sänka ohälsotalet bland unga. Detta bland annat genom att ge patienterna utrymme för val av terapiformer, möjlighet till längre behandlingar och ett större inflytande på hur behandlingsupplägget ser ut.
 
–  All statistik visar fortsatt på en ökad psykisk ohälsa bland unga i Sverige, vilket är mycket alarmerande. Varför hämtar vi då inte kunskap från grannländerna som faktiskt har lyckats och som ligger långt framför oss i dessa frågor? Studier från Tyskland visar också att de som har genomgått psykoanalys eller psykodynamisk terapi är friskare än genomsnittsbefolkningen. De konsumerar mindre läkemedel, har färre sjukhusinläggningar och har även avsevärt färre sjukdagar, vilket är bra såväl för individen som för samhället, säger Marika Markovits.

Regeringen presenterar i sin budget ett flertal nya satsningar för att motverka den psykiska ohälsan. Dessa satsningar är avsedda till att motverka den psykiska ohälsan, särskilt bland barn och unga. Detta välkomnar vi på Stockholms Stadsmission.

– Vi har sett hur utvecklingen gått åt fel håll och vi har under en lång tid efterfrågat extra satsningar på barn och ungas psykiska hälsa. Regeringen visar nu att de tar dessa frågor på allvar och satsar. Nu handlar det också att använda de extra resurserna på rätt sätt och vi sitter på förslagen, säger Marika Markovits.

”En nationell strategi behövs!” 

Stockholms Stadsmission föreslår i sin barn- och ungdomsrapport att en nationell strategi för psykisk hälsa utarbetas.

– Sverige har inte råd att riskera att den psykiska ohälsan bland unga fortsätter att öka. Om varje individ som lider av psykisk ohälsa, får vara delaktig i sin vårdplanering, ha friheten att välja behandlingsform och att vården görs mer lättillgänglig – så kommer vi att kunna uppnå en god och jämlik psykisk hälsa i Sverige, säger Marika Markovits.

I den nationella strategin ska följande ingå:

  • En utökad behandlingsgaranti som omfattar alla barn och unga upp till och med 25 år
  • Ökad tillgänglighet av psykoterapi och möjlighet till val av terapiform
  • Värnande av ungdomsmottagningarnas uppdrag att främja fysisk, psykisk och sexuell hälsa samt utreda möjligheten till utökat uppdrag avseende terapier.