Stockholms Stadsmissions får stöd av Kronprinsessparets Stiftelse för att förebygga psykisk utsatthet bland unga

2013-10-21
Stockholms Stadsmission har fått anslag från Kronprinsessparets Stiftelse för att genomföra ett hälsoprojekt som syftar till att integrera hälsovårdskompetens i ungdomsverksamheter i Tensta och Flemingsberg. I projektet arbetar barnmorskor, psykoterapeuter, psykologer och läkare för att tillsammans arbeta för att förebygga psykisk utsatthet bland unga i Stockholm.

Av 100 sökande har Kronprinsessparets Stiftelse valt ut Stockholms Stadsmissions hälsoprojekt som ett av åtta projekt att finansiera. Anslagen delas ut till projekt som motverkar utanförskap och/eller främjar god hälsa bland barn och unga i Sverige.

I Ungdomsstyrelsens rapport om ungdomars fritid och hälsa underströks behovet av trygga och fredade mötesplatser för unga människor. Det är på sådana platser som det skapas möjlighet att samtala kring frågor som rör till exempel relationer, sexualitet, normer och psykiskt utsatthet och det är där det behövs trygga vuxna som kan lyssna, svara och ge råd/behandling och eventuellt lotsa vidare.

Social ojämlikhet skapar ojämlikhet i hälsa

Både svensk och internationell forskning har under flera år belyst sambandet mellan socioekonomisk utsatthet och olika typer av hälsoproblem. Projektet riktar sig därför till unga 13-18 år i Tensta och Flemingsberg - som har identifierats av regeringen som två av 38 områden i Sverige som är särskilt socioekonomiskt utsatta.

Kärnan i projektet är att se till att integrera bland annat socionomer, barnmorskor, läkare, psykoterapeuter och psykologer i både Stockholms Stadsmissions egna barn- och ungdomsverksamheter samt i samverkan med lokala mötesplatser för ungdomar i Tensta och Flemingsberg. Projektet är en del av Stockholms Stadsmission verksamhet Ung Hälsa.

- Vi har lärt oss mycket under tio års utvecklingsarbete inom våra barn- och ungdomsverksamheter och från dialoger med externa ungdomsaktörer, forskare och deltagare. Vår erfarenhet säger att det viktigaste för att kunna stödja unga till större egenmakt är att det sker på den ungas villkor i en miljö som upplevs som tillgänglig och välkomnande, säger Anna Johansson, socialchef på Stockholms Stadsmission.

Nyckeln är tid, relation och plats

De tre grundkomponenter som ligger till grund för projektets metod är tid – att finnas tillgänglig på tider och sätta ett arbetstempo som passar den unga, relation – att möjliggöra förtroendefulla relationer i en trygg miljö samt plats – att vistas på ungas naturliga mötesplatser och anpassa miljön efter den ungas behov.

Hälsoprojektet innebär att vårdutbildad personal integreras i ungdomsverksamheter där vi kan möta unga på deras villkor. Personalens naturliga närvaro ska underlätta för spontana möten där man kan få personlig kontakt och möjlighet till behandling. Formaliteter som tidsbokning, registrering eller köbildning kan undvikas och den unga kan vara anonym, så långt lagstiftning tillåter, säger Anna Johansson.

Hälsoprojektet är för närvarande ettårigt med start den 1 januari 2014.