Sveriges kommuner får underkänt i sitt arbete med att motverka hemlöshet
Hemlösheten i Sverige ökar. På Stockholms Stadsmissions verksamhet ”Stadsmissionens center” som riktar sig mot människor i akut hemlöshet har besökssiffrorna fördubblats under en treårsperiod: Från 15 000 besökare 2011 till 30 000 besökare 2014.
En anledning till ökningen är den rådande bostadsbristen. De som drabbas särskilt hårt är unga och studenter, äldre med låg pension, samt nyanlända och EU-migranter – det vill säga människor med svag ekonomi. Trots att Sveriges kommuner har verktyg för att påverka situationen genom att exempelvis bygga billigt prioriteras dyra lägenheter, vilket driver människor med bristande betalningsförmåga till hemlöshet.
– Vi märker av hur hemlösheten byter skepnad. Från att länge ha kopplats till missbruksproblematik och psykisk ohälsa ser vi nu hur hemlöshet allt oftare beror på fattigdom i kombination med bristande stöd för individen att förbättra sin situation, säger Marika Markovits, direktor på Stockholms Stadsmission.
Ett flertal kommuner varnas
I Hemlös 2015 har Stockholms Stadsmission undersökt hur 26 av Sveriges största kommuner använder de bostadspolitiska verktyg som de har till sitt förfogande för att minska hemlöshet. Bland dessa undersöker rapporten särskilt hur kommunerna använder styrmedlet ägardirektiv till allmännyttan*. Resultatet visar att ingen kommun uppnår nivån ”väl godkänd”, 22 av 26 kommuner får betyg ”underkänt” och hela 8 kommuner varnas**.
Utdrag ur Hemlös 2015:
- I färre än hälften av de undersökta ägardirektiven framgår det att det allmännyttiga bostadsföretaget ska verka för att förbättra bostadssituationen för hemlösa och andra utsatta grupper på bostadsmarknaden.
- Sex av 43 ägardirektiv innehåller konkreta åtgärder för att hjälpa svaga grupper till bostad.
- Kravet att bygga billigt förekommer i fem av 43 ägardirektiv.
- 17 av 43 undersökta ägardirektiv lägger särskild vikt vid bostäder åt unga och studenter – trots att frågan har debatterats länge.
- Två av 43 ägardirektiv nämner specifikt flyktingar och EU-migranter och deras behov och förutsättningar på bostadsmarknaden.
En nationell hemlöshetsstrategi behövs
Stockholms Stadsmission efterlyser nu ett större engagemang bland Sveriges kommuner och uppmanar Sveriges riksdag och regering att skapa förutsättningar som underlättar. Bland åtgärderna föreslås beslut som en nationell ”tak över huvudet”-garanti som säkerställer att ingen behöver sova utomhus, samt en nationell hemlösstrategi med nationella mål för vad arbetet ska uppnå.
– En tydlig och delad målbild skulle underlätta samordningen och ansvarsfördelningen, dels mellan olika politiska beslutsnivåer, dels kommuner emellan. Hemlöshetsstrategin skulle dessutom bidra till kunskapsspridning mellan civilsamhället och det offentliga Sverige. Det är hög tid att regering och kommuner börjar ta hemlöshet och bostadsbrist på allvar, säger Marika Markovits.
*Om ägardirektiv till allmännyttan: Ägardirektivet till allmännyttan är ägarens sätt att bestämma vad kommunägda bostadsbolag ska ägna sig åt. Om ett ägardirektiv upprättas och antas av kommunfullmäktige ska det följas, enligt lag. Hur ägardirektivet ska se ut till innehållet avgör däremot politikerna. Det betyder att politikerna i ägardirektivet har ett kraftfullt redskap för att påverka förutsättningar på den lokala bostadsmarknaden.
**Resultat granskning av kommuner: Ingen kommun uppnår nivån ”väl godkänd”. Fem kommuner får betyget godkänt i utvärderingen; Stockholms stad, Karlstad kommun, Malmö stad, Sundsvalls kommun och Östersunds kommun. Gemensamt i dessa fall är att kommunfullmäktige tydligt förstått att man som ägare har ett ansvar för den lokala bostadspolitiken och att det är viktigt att allmännyttan tar ett socialt ansvar.
22 kommuner* samt Micasa Fastigheter (Stockholms stad) får underkänt i Stockholms Stadsmissions utvärdering. Utmärkande för dessa är bristen på både långsiktiga mål och kortsiktiga åtgärder för att underlätta för ekonomiskt svaga hushåll. Sammanlagt åtta kommuner** får noll poäng i värderingen och varnas därför. Genomgående för dessa är en mycket låg ambitionsnivå.
