Den här sidan använder cookies. Om du fortsätter använda sidan så accepterar du användande av cookies.

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Annas uppmaning: "Våga vara familjehem!"

Anna Persson är familjehem.
Anna växte upp med att hennes familj var jourhem. Därför var inte steget till att själv öppna sitt hem och bli familjehem stort. 

– Det är bara att gå in, jag kommer snart. Jag är inne hos hönsen, säger Anna i telefonen.
Anna och hennes sambo Lasse bor på en gård med röda hus med vita knutar en bit utanför stan. På gården bor även Annas barn, barnens partners och deras barn och en bunt husdjur. 

Inget svårt beslut

Trots att det sammanlagt bor nio människor, 10 katter och sex hundar har familjen varit familjehem i 9-10 år. 
– Min mamma var jourhem när jag var liten och jag har bara bra minnen från det. Jag hade kompisar hela tiden att leka med. När jag fick frågan om vi ville bli familjehem var det inget svårt beslut, säger Anna och ler.

Roligt att kunna hjälpa till

Familjehemsplacering görs av handläggare på kommunen och hos Annas familj har det bott både ungdomar och vuxna. Just nu bor det en vuxen med dem.
Anna berättar att det är både roligt och lärorikt att vara familjehem, men även slitsamt och kräver mycket jobb.

– Det är ett väldigt ansvar och kul att kunna hjälpa till om det går vägen. Man blir ju involverad i personens liv, det blir ju som en familjemedlem. Alla har olika personligheter och problematik, säger Anna och sambon Lasse håller med.

Kräver stort engagemang

De har mött olika utmaningar. Ungdomar har ofta problem med skolgången och det kräver stort engagemang och mycket från familjehemmet och kan vara väldigt slitsamt om problemen är stora. Det kräver att familjen har en tät kontakt med skolan och sådant tar mycket tid.

– Det är ju känslomässigt jobbigt också. Mår ungdomen som bor hos oss dåligt är det ju jobbigt för oss också att se det. Har personen dessutom ett drogmissbruk är det ytterligare en svårighet. säger Anna.

Anna sitter med familjen vid matbordet.

Många ungdomar utan hopp

De har mött många ungdomar som kommit till dem utan hopp. De har haft så många placeringar innan det kommit till Annas familj att de har inställningen att de ändå snart måste flytta och att det inte är någon idé att de lär känna någon ny familj.

– Det är väldigt ledsamt, men det gäller att motbevisa dem och göra det man kan för att det ska bli bra. Att visa att vi finns kvar för dem även i motgångar, säger Anna.

Men det finns också positiva saker med att vara familjehem.

– En av de mest positiva sakerna är att man verkligen får lära känna nya människor och få se deras liv ändras till det bättre. Att man får vara med på deras resa framåt, säger Anna

En annan insikt i samhället

Det finns ingen slutgräns för hur länge en placering är i familjehemmet, det kan handla om placeringar från några månader till flera år. Men under tiden kollar man upp om placeringen följer målen, det görs var tredje eller var sjätte månad. Hos Annas familj har placeringarna varat från någon månad till tre år. Då flyttade hen för hen blev myndig.

– Vi har fått en annan insikt om hur samhället fungerar i och med att vi är familjehem. Vi har också fått lära oss om hur sjukvården fungerar och hur vi ska handskas med mediciner. Och så har vi fått en stor insikt i hur många ungdomar det är som mår dåligt, säger Anna.

Hjälps åt i familjen

Bella är ett av Annas vuxna barn och hon tycker det är bra att de är familjehem.

– Jag tycker att det är en bra upplevelse för oss barn att se att ni hjälper till när andra behöver det. I vår familj hjälps alla åt oavsett för vem det är i familjen. Och oavsett om man vill eller inte. Det bara är så, säger Bella och kollar mot Anna.
 
Alla i familjen har olika jobb och skola under dagarna men vid middagen försöker de alla äta tillsammans. Bella tycker det är trevligt att träffas under en lugn stund för att sitta ner och småprata med varandra om de inte hunnit ses under dagen.Familjen sitter vid bordet och äter.

Tryggt med Stockholms Stadsmission

Anna har varit familjehem åt både kommuner och åt privata uppdragsgivare som Stockholms Stadsmission.

– Det är stor skillnad på att jobba mot en privat aktör. Stockholms Stadsmission har mycket back up om vi skulle behöva det. Vi har en egen handläggare och det går alltid att få tag på någon på Stockholms Stadsmission dygnet runt om vi skulle behöva det. Det känns väldigt tryggt, säger Anna.

"Våga vara familjehem!"

Anna ser att det behövs många fler familjehem.
– Det är viktigt att man som familjehem är tryggheten för personen som bor hos en. Det är också viktigt att man är lugn och har ett långt tålamod och kan få personen att känna att de är en i familjen från början, säger Anna.

Anna berättar att de blir en ny familj varje gång en ny person kommer till dem. 

– Man får lära sig mycket nya saker då alla har olika mål och olika bakgrunder. Man blir helt enkelt som en ny familj. Förhoppningsvis får man vara med dom även efter flytten från oss, säger Anna.
 
-- Våga vara familjehem och ge någon annan chansen att få en nystart i livet! Det behövs så många fler familjehem, avslutar Anna.

Har du frågor om familjehem eller jourhem?
Kontakta Familjehemsvård