Att se varje människa, även när behoven är akuta
Akutboendet har öppet 24 timmar om dygnet, med tio platser där placeringar görs via Socialtjänsten. I placeringen ingår måltider och ett eget rum. Kvinnorna har också tillgång till dusch och kan tvätta sina kläder samt andra aktiviteter att delta i för att få en paus från allt som en tillvaro i hemlöshet kan innebära.
– Vi är oftast fullbelagda. Det kan vara ganska trångt i våra lokaler, men det har varit kallt och funnits en önskan från staden, särskilt innan jul, att hjälpas åt med att ta emot så många som möjligt i de akutboenden som finns för kvinnor, just för att trycket har varit så högt. Man vill inte att någon ska stå utan tak under huvudet, säger Emelie Anner.
Det är även högt tryck på den öppna dagverksamheten där kvinnor kan komma för att få sina basbehov tillgodosedda.
– Varje dag besöker 30 till 40 kvinnor verksamheten. Många av dessa har uppehållit sig vakna under natten i kollektivtrafiken eller kanske suttit på centralstationen. När de kommer hit är de trötta, så de äter frukost och sen går de och vilar eller sover.
Även om verksamheten har två delar är de tätt länkade och det är ofta samma kvinnor som besöker den öppna mötesplatsen som sedan får en placering på akutboendet på kvällen.
– Vi vänder oss till kvinnor som lever i akut hemlöshet och vi försöker möta deras behov på bästa sätt. Vissa kommer hit och är dagdeltagare och sen behöver de ett akutboende. De kan få hjälp från personalen att ringa socialtjänsten så att de får en bokning här. Det sker även placeringar direkt genom Socialtjänsten, men oftast kommer kvinnorna in via dagverksamheten.
Kortsiktiga och långsiktiga insatser
När det gäller behovet av verksamheten är det tydligt att basbehoven är prioriterade, men att även ett långsiktigt förändringsarbete är viktigt.
– Vi har ett väldigt viktigt uppdrag i att bara vara en plats där man kan vara. Behoven är olika beroende på vilken situation kvinnorna befinner sig i. Om de är vakna hela nätterna så behöver de ju sova. För att kunna jobba med förändring i sitt liv så behöver man först ha de här basala behoven tillgodosedda. Det är svårt att fråga en kvinna som direkt kommer hit vad de behöver, utan det är först när de fått äta och sova som vi kan prata, försöka reda i saker eller kontakta socialtjänsten.
– Vi vill ju hjälpa människor härifrån, så det gör ju alla i personalen, men särskilt de som jobbar som ombud. Kvinnorna kan få extra stöd av personalen under en period, för att få hjälp och stöd med sin förändringsresa. Det är viktigt att ha personer som lyssnar på en, tar en på allvar och försöker reda i saker som man inte orkar själv. Vi vill hjälpa personer att få tillgång till sådant de har rätt till. Det är svårt ibland att företräda sig själv och föra sin talan.
En vardag som inte går ihop
Emelie fortsätter att beskriva att det ofta finns en underliggande problematik som gjort att deras deltagare hamnat i utanförskap.
– Vi har kvinnor här som lever med psykisk ohälsa och som kanske har varit obehandlade och kämpat med det större delen av sina liv. Vi försöker hjälpa dem, skriva orosanmälningar, och länka dem till vård. Många lider av en beroendeproblematik eller av psykisk ohälsa, eller en kombination av båda. För dessa kvinnor är det därför svårt att upprätthålla någon form av vanligt liv med inkomst eller bostad.
– Sedan finns det även kvinnor som inte lever i missbruk, utan kanske har hamnat här efter en destruktiv relation, att ha förlorat sitt kontrakt eller hamnat i akut hemlöshet på andra sätt. Jag tror att det ofta finns en problematik som gör att det är svårt att få vardagen att gå ihop.
Vägen till ett varaktigt boende
Förhoppningen är att kvinnorna ska hitta till ett mer varaktigt boende, då lösningen som verksamheten erbjuder är temporär. Men vägen dit är inte alltid enkel.
– Vissa tar sig in på avgiftning och får andra typer av boenden och går den resan. Det handlar mycket om hur länge personen har levt i utanförskap, men också nätverket runt omkring, om man har en familj, andra faktorer som hjälper en, i kombination med motivationen vi försöker hjälpa dem med. Om man har levt så här länge kan det också vara svårt att ta emot hjälp. Om man har försökt många vändor så är det inte det inte alltid det första man vill. Det är många som hittar någon slags trygghet i utanförskapet.
– Nätverk och jättemycket motivationsarbete behövs för att komma vidare till ett varaktigt boende. Även om vi är ett akutboende och är ganska akutstyrda, måste vi samtidigt jobba med förändringsarbetet. Att få en lägenhet via Bostad först kan vara en väg vidare till ett varaktigt boende för vissa. Det är en modell där det finns krav på drogfrihet och att klara olika steg, som med den traditionella trappstegsmodellen som socialtjänsten ofta använt sig av.
Att se människan
För Emelie är det viktigt att alla som besöker verksamheten blir sedda, på riktigt.
– Jag vill att alla som kommer hit ska bli sedda, som det står i vår värdegrund, att alla människor har unika obeskrivbara liv. Att vi som jobbar här har de ögonen, och ser med nyfikenhet och förundran på de kvinnor som besöker oss. På ett annat sätt än hur de ser sig själva. Om någon ser på en med den blicken ser man också sig själv med andra ögon, avslutar Emelie.
