Möt manusförfattaren bakom föreställningen Den stora bokcirkeln – Vårt enda liv

Stina Oscarson. Foto: privat
2022-11-29
Den 30 november har föreställningen Den stora bokcirkeln – Vårt enda liv urpremiär på Stockholms Stadsmissions nya mötesplats vid Mariatorget. Bakom föreställningen står De Profundis Teater som under det senaste året anordnat bokcirklar tillsammans med Stockholms Stadsmissions deltagare och skapat en föreställning utifrån samtalen. Stina Oscarson har skrivit manus. I en intervju berättar hon mer om projektet.

Hur började ditt samarbete med De Profundis Teater?

Jag och De Profundis Teater chefsproducent Kjell Johansson har haft kontakt under flera år och fört samtal om både livet och politiken och vårt ansvar som människor. Så ringde han en dag och var eld och lågor efter att ha läst Martin Hägglunds bok Vårt enda liv och sa att han hade en idé om att den skulle kunna bli teater. Så frågade han om jag ville vara med.

Hur har din process sett ut när du skrivit om det här till en föreställning? Det är stora filosofiska resonemang att koka ner till en timmes föreställning.

Det har varit flera steg. Först läste jag boken och skrev en pjäs som var riktigt bra, men som jag kände var fel pjäs för sammanhanget. Jag insåg att om vi ska arbeta community-baserat med människor från Stockholms Stadsmission måste det vara mötet med deras tankar som är det centrala. Då föddes idén om en bokcirkel. Då skrev jag i stället underlag till bokcirklar om boken och så spelade vi in alla samtal som fördes. Utifrån det började jag bygga ett nytt manus som sedan har utvecklas ytterligare i mötet med regissör och skådespelare.

Vad har varit viktigt för dig att förmedla i den här föreställningen?

Att vi inför de stora existentiella frågorna är rätt lika. Att det är något som alla förstår och att det inte är förbehållet en akademisk, ekonomisk eller politisk elit att formulera vettiga tankar om livet och politiken.

Vad har varit utmanande?

Att arbeta med människor är alltid utmanande för man måste helt släppa idén om att man kan ha kontroll över var saker kommer att sluta. I alla fall om man vill arbeta demokratiskt.

De Profundis Teater beskriver det här som en community-teater, ett dansant körverk - hur kommer det sig att ni landade i den formen? Är det något som har utvecklats i takt med att manuset skrevs?

Absolut. Formen har vuxit fram underhand i nära samarbete med de medverkande och regissören Reine Lööf.

Det är ganska ovanligt att filosofiska böcker når en så bred läsarskara - varför tror du att Hägglunds bok har fått ett så pass stort genomslag?

För att många människor känner att det är något de saknar i sina liv, och han lyckas sätta fingret på det. Dessutom är den skriven på ett förhållandevis enkelt språk för att vara ett filosofiskt verk.

Boken Vårt enda liv lyfter ju ut existentiella frågor ur en religiös kontext och undersöker i stället hur livets förgänglighet är ett villkor för att skapa mening i ett sekulärt liv. Sverige är ett sekulariserat land, och kanske saknar vi sammanhang utanför till exempel kyrkan, där vi kan hitta utrymme för att diskutera just existentiella frågor. Håller du med om det? Hur ser du på det kopplat till föreställningen du skrivit?

Jag tror absolut att det i ett sekulariserat land uppstår ett tomrum. Vi människor är trots allt inte bara konsumenter och vi brottas alla med frågor om varför vi är här, vad vi ska göra med våra liv och vad som är meningen med allt. Vi behöver oavsett tro hitta former för att möta dessa svarta hål inom oss.

Föreställningen Den stora bokcirkeln – Vårt enda liv har premiär den 30 november klockan 18 på Stockholms Stadsmissions nya mötesplats vid Mariatorget. Läs mer och köp biljetter på den här sidan