Folkhögskola är en viktig pusselbit för att bryta utanförskap

Nath och Nathalie är elever på Stadsmissionens Folkhögskola.
2023-07-26
Inom ramen för Stockholms Stadsmissions strategi för de kommande åren ligger fokus på att främja utbildning som en självklar del i att bryta utanförskap.

Under hösten 2022 presenterades Stockholms Stadsmissions nya strategi inför 2023–2025. Strategin fokuserar på insatser som ska göra mer för fler som befinner sig i utanförskap och på fler platser runtom i länet. Verksamheterna delades in i åtta verksamhetsområden, varav utbildning är ett. Alve Högman tillträdde den nya rollen som chef Utbildning under hösten 2022. Han har lång erfarenhet av att verka inom folkbildning och menar att Stockholms Stadsmissions värdegrund och folkbildningens inneboende värden ligger nära varandra.

– Det handlar ju om att se varje människa där de är, och att det i någon mening finns ett inbyggt utrymme för människans bräcklighet. Det rimmar väldigt väl med Stockholms Stadsmissions människosyn. Just värdegrunden är också något som särskiljer Stadsmissionens folkhögskola enligt Alve.

– Att möta människor i grupp på ett bra sätt sitter i väggarna på de flesta folkhögskolor. Men ibland kan det leda till att den enskilda individen försvinner i gruppen. Styrkan i vår värdegrund är att vi är duktiga på att se varje människa, och kan jobba med både individen och gruppen. Det handlar om att deltagare ska kunna utforska vem de är i relation till andra, men också till sig själva. Det innebär en trygghet i att kunna gå till skolan, något som inte alla har haft innan de kommer till oss. Hos oss blir man sedd och bemött för den man är.

Folkhögskolan – ett demokratiskt projekt

Folkbildning har djupa rötter i Sveriges historia, och har spelat en viktig roll för demokratiutvecklingen. En roll som Alve menar är långt ifrån överspelad.

– Jag brukar beskriva folkhögskolan som ett demokratiskt projekt, en plattform för deltagare att bli något och någon samtidigt. Något som inte alla har erfarenhet av från tidigare utbildning, just för att det är så mycket fokus på att bli något. För unga människor är det viktigt med både och för att få ro i sin riktning framåt. Alla har rätt till sin egen bildnings- och kunskapsresa på folkhögskola, det är den gemensamma nämnaren. Utbildningen skapas tillsammans. Det blir en frigörande kraft för individen såväl som för gruppen, och för samhället i stort.

I ett klassrum sitter deltagarna Nathalie och Nath. De går andra året på Allmän kurs och har tillsammans med andra kursdeltagare startat ett projekt för att sprida information om folkhögskolans möjligheter till fler. De delar erfarenheten av att inte riktigt bottna i det ordinarie utbildningssystemet och beskriver folkhögskolan som en plats där de äntligen hittat rätt.

– Jag hade en lite skakig skolgång i högstadiet och kände inte riktigt att gymnasiet var för mig. Det var först när jag hittade Stadsmissionens Folkhögskola som jag kände att jag kom i gång, berättar Nath.

– Jag tycker att Folkhögskolemodellen har fungerat mycket bättre för mig än andra studier. Det är en helt annan gemenskap och studietakt. I och med att vi lär oss mycket av varandra så känns det produktivt, man tar in kunskap på ett helt annat sätt som känns mer naturligt. Det är ett bra alternativ om man upplever att det är mycket som tar emot i en mer traditionell skola, fortsätter Nath.

Nathalie, som läser upp sin behörighet för att kunna plugga vidare till socialpedagog, håller med:

– Det är mycket lättare att läsa på det här viset. Jag vill få ut det budskapet till fler – det är aldrig för sent. Oavsett bakgrund, så går det att komma vidare.

Läraren i samtal med eleverna Nath och Nathalie på Stadsmissionens Folkhögskola.
Samtal med Nath och Nathalie

Förutsättningar för ett gott liv

I sitt grupprojekt vill de uppmärksamma fördelarna med att läsa upp sin behörighet till vidare studier genom folkhögskolan. Målet är att nå grupper som söker alternativ till mer traditionella studieformer, men som inte vet att folkhögskolan finns.

– Jag har själv en romsk bakgrund, och tänker mycket på den målgruppen. I vår kultur är det inte så vanligt att man går i skolan. Det finns många romer som fortfarande ligger efter i sina studier eller inte vågar studera för att man tror att man kommer bli bemött som annorlunda. När jag säger att jag pluggar folkhögskola så blir många chockade. Så ska det inte behöva vara. Jag vill nå ut till romska unga vuxna, och visa att folkhögskola är ett bra alternativ, berättar Nathalie.

När Alve Högman hör att deltagare själva vill tipsa andra om sin utbildning blir han glad.

– Det deltagarna säger till mig är att de önskar att fler visste om att den här chansen finns. Att höra en ung person säga det om sin egen utbildningsform, det är ganska unikt.

Han ser stora vinningar med att folkhögskolan nu är en del av Stockholms Stadsmission, och ser just samverkan mellan olika områden som en framgångsfaktor.

– Många av Stockholms Stadsmissions verksamhetsområden tangerar varandra – utbildning, arbete, bostad, socialt arbete – alla är de förutsättningar för ett gott liv, samtidigt som flera av dem också är mänskliga rättigheter. Jag tror det finns gott om synergier mellan många av våra områden, säger han.

Alve Högman är områdeschef för Utbildning på Stockholms Stadsmission.
Alve Högman, chef för Utbildning på Stockholms Stadsmission.

Frigöra människors inneboende kraft

Alve lyfter fram modellen Bostad först som ett exempel på de synergieffekter som området utbildning kan leda till. Det är en stödmodell för människor i hemlöshet som Stockholms Stadsmission var tidiga med att implementera. När utbildningsområdet nu är en del av Stockholms Stadsmission är ambitionen att skapa en kurs om modellen för att stärka kunskapsspridningen bortom den egna organisationen, såväl som att stärka kompetensutvecklingen internt. Under det kommande året ligger fokus på att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att stärka den typen av synergier berättar Alve. 

Dessutom finns en stor poäng i att sprida Stockholms Stadsmissions erfarenheter av att motverka utanförskap, i ett alltmer polariserat offentligt samtal där tongångarna hårdnar, menar Alve.

– Vi vet av erfarenhet från alla våra verksamheter att hårdare tag sällan fungerar. Vår utgångspunkt är att alla vill göra det bästa utifrån sina förutsättningar. Kan man då möta människor där de är och förstärka deras förutsättningar, så frigör det deras inneboende kraft att ta sig vidare. Det är då vi skapar det bästa möjliga samhället. Där kan vi fylla en viktig funktion som röstbärare för alla våra deltagare.