Hoppa till huvudinnehåll

Den här sidan använder cookies. Om du fortsätter använda sidan så accepterar du användande av cookies.

Värt att veta om tiggeri

Stockholms Stadsmission är en av de organisationer med störst erfarenhet av att möta EU-medborgare som lever i utsatthet. Precis som andra ideella organisationer som arbetar med samma målgrupp har vi de senaste åren sett en ökande närvaro av EU-medborgare som lever i fattigdom och som försöker få ihop ett levebröd genom att tigga på Stockholms gator. Eftersom vi får många frågor om gruppen berättar vi här om våra erfarenheter och kunskaper.

Reser hit i desperation

Majoriteten av de individer som kommer till Sverige och tigger på gatorna är personer som redan är marginaliserade av samhället, oavsett om de stannat kvar i sitt hemland, hamnat i ett annat europeiskt land eller tagit sig hit till Sverige. En stor andel är romer från Rumänien och tillhör en av samhällets mest diskriminerade och marginaliserade grupp, individer som inte ens i sitt eget hemland har grundläggande medborgerliga rättigheter. För dem är tiggeriet ett desperat försök att försörja sig själva och de familjer som ofta är kvar i hemlandet och lever långt under existensminimum. Ofta lämnar man barn och familj kvar i hemlandet.

De EU-migranter som försörjer sig genom att tigga ihop till sitt uppehälle tjänar runt 70 kronor per dag. Det är en mycket liten summa som ska gå till försörjning för dem själva såväl som deras familjer. Det handlar därmed om en grupp individer som lever i extrem fattigdom och utsatthet, oavsett land de befinner sig i. Det finns inga belägg för att tiggeriet är en del av organiserad brottslighet. Det rör sig helt enkelt om för lite pengar i jämförelse med exempelvis vapen- och sexhandel. För att kunna genomföra resan till Sverige är det däremot många som organiserar sig och reser i grupp, passar varandras barn och hjälper på så vis varandra.

Två kända fall av människohandel

Stockholms Stadsmission har i sina verksamheter inte stött på individer som har fallit offer människohandel, genom att utnyttjas i tiggeri. Men det finns två kända fall där åtal har väckts och de tilltalade dömts för människohandel, i juni 2009 respektive i juli 2010.

Förbud mot tiggeri hjälper inte

I Sverige har vi idag inget förbud mot tiggeri och som EU-medborgare har man rätt att vistas i ett annat EU-land i tre månader för att söka försörjning. Tiggeri är därmed fullt lagligt. Som EU-medborgare har man dock ingen rätt till logi på något av stadens, i detta fall Stockholms, ordinarie härbärgen. Detta eftersom EU-regler om fri rörlighet föreskriver att EU-medborgare ska ha resurser att försörja sig själva, utan att belasta det mottagande landets socialförsäkringssystem. Med andra ord handlar det om en grupp individer som är lika marginaliserade här som de är i sitt hemland.

Stockholms Stadsmission ser inte att ett tiggeriförbud hjälper gruppen. Genom ett sådant förbud döljer man istället de verkliga problemen och tar bort den enda möjligheten till försörjning för en stor grupp individer. Stockholms Stadsmission ser heller inte tiggeriet i sig som EU:s största utmaning – istället är det hur man inom EU gemensamt bör arbeta mot extrem fattigdom, samt lagstifta kring diskriminering av romer som bör stå i fokus.

Telefonen är livlinan

Stockholms Stadsmission får ibland frågor om hur man som tiggare i extrem fattigdom har råd med en mobiltelefon. En stor del av de som reser hit för att tigga har sin familj kvar i hemlandet. Mobiltelefonen är därför den enda kontakten man har med sina barn och de man älskar. Det gör telefonen till ens viktigaste ägodel, överordnat mat, husrum och kläder.  

Vad gör Stockholms Stadsmission för gruppen?

Stockholms Stadsmissions huvudsakliga mötesplats för EU-migranter är råd- och stödcentret Crossroads. På Crossroads får deltagarna, ofta på sitt eget modersmål, information om det svenska samhället, arbets- och bostadsmarknaden och rättigheter och skyldigheter i Sverige. Till Crossroads kommer deltagarna även för att äta mat, tvätta kläder och duscha.

Stockholms Stadsmission driver även Nattstad som erbjuder möjligheten till ett billigt boende för EU-medborgare och tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd i ett annat EU-land och som inte omfattas av det offentliga sociala skyddsnätet. Nattstad erbjuder boende upp till tre månader med subventionerade hyror.

Tillsammans med andra Stadsmissioner i Sverige utvecklar vi under projektnamnet EU-migranter som resurs, konkreta alternativ till tiggeri. Läs mer här!

Crossroads – råd och stöd för EU-medborgare 

På Crossroads kan du som är EU-medborgare eller du som har uppehållstillstånd i ett annat EU-land få hjälp med att söka jobb och få information om hur det svenska samhället fungerar. Här kan du också duscha, tvätta dina kläder, få vård och äta frukost. 

Läs mer om Crossroads – råd och stöd för EU-medborgare 

Pejjes många frågor - tiggare, längtan och mobiltelefoner

Pejjes många frågor är en bok om det som alla ser, men tycks ha så svårt att prata om. Den är framtagen i samarbete med Bonnier Carlsen och skriven av författaren och leg. psykoterapeuten Inger Ekbom. Idén till boken uppkom i samband med kampanjen pratamedbarnen.se där barns frågor till tiggare samlades in och besvarades.

Läs mer om Pejjes många frågor - tiggare, längtan och mobiltelefoner

Prata med barn om tiggeri

Barn idag ser och möter fattigdom på ett mycket direkt sätt. Det ställer nya krav på vuxna. Vuxenvärlden diskuterar det utbredda tiggeriet, men ofta lämnas barnen ensamma med sina funderingar vilket kan skapa oro och osäkerhet. På Pratamedbarnen.se hittar du råd om hur du kan prata med barn om tiggeri.

Läs mer om Prata med barn om tiggeri