Stockholms Stadsmissions hyreshus i Farsta strand blir del av forskningsprojekt

Bygget i Farsta strand. Foto: Caroline Aflalo.
2023-06-22
Forskare på KTH har beviljats anslag för att forska på den modell för socialt hållbar bostadsförsörjning som Stockholms Stadsmission utvecklar genom bygget av ett nytt hyreshus i Farsta strand. Forskningsprojektet pågår i tre år och kommer att undersöka fem centrala aspekter i den så kallade Kymmendö-modellen.

Just nu bygger Stockholms Stadsmission Sveriges första socialt hållbara hyreshus på tomträtten Kymmendö 4 i Farsta strand. Här planeras överkomligt prissatta lägenheter som riktar sig till människor som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden på egen hand. Projektet är en del av Stockholms Stadsmissions arbete för att bekämpa hemlöshet och syftar till att utveckla en skalbar förvaltningsmodell, Kymmendö-modellen, för socialt hållbar bostadsförsörjning som andra aktörer på bostadsmarknaden kan ta vidare.

För att utvärdera modellen har Stockholms Stadsmission tillsammans med forskare på KTH ansökt om forskningsanslag från det statliga forskningsrådet Formas. Anslaget har nu blivit beviljat vilket innebär att forskare från KTH kommer att följa projektet under tre års tid och utvärdera centrala aspekter av modellen.

– Stockholms Stadsmission har lång erfarenhet av att möta och bekämpa hemlöshet. I takt med att trösklarna på bostadsmarknaden blir allt högre ser vi hur hemlöshet av rent ekonomiska orsaker ökar. Därför går vi med vårt nya hyreshus i Farsta strand från ord till handling, för att utforska nya innovativa lösningar som gör att människor som står långt från bostadsmarknaden kan bo bra och bo kvar. Vi är otroligt stolta och glada över att få möjligheten att vetenskapligt utvärdera förvaltningsmodellen vi utvecklar. Det ger oss goda förutsättningar att skapa en vetenskapligt beprövad modell för socialt hållbar bostadsförsörjning som fler kan ta efter, säger Pernilla Parding, områdeschef Bostad på Stockholms Stadsmission.

Han-Suck Song är docent på Institutionen för Fastigheter och byggande vid KTH och forskningsledare för projektet.

– Det är mycket glädjande att Formas har beviljat forskningsanslag till projektet Kymmendö-modellen - nya bostadslösningar för strukturellt hemlösa. Med anslaget kan KTH tillsammans med Stockholms Stadsmission vetenskapligt utvärdera Kymmendö-modellen, för att undersöka dess potential som en skalbar modell för en socialt hållbar bostadsförsörjning i Sverige. Jag och mina kollegor på KTH ser fram emot ett produktivt samarbete med Stockholms Stadsmission och deras medarbetare som på ett fantastiskt sätt kombinerar hjärna och hjärta i deras viktiga arbete att ge många behövande hushåll grundtrygghet i deras vardag, säger han.  

Anslaget uppgår till sex miljoner kronor. Forskningsprojektet startar den 1 september 2023.

Om forskningsprojektet Kymmendö-modellen - nya bostadslösningar för strukturellt hemlösa

Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att vetenskapligt utvärdera Kymmendö-modellen, för att undersöka dess potential som en skalbar modell för en socialt hållbar bostadsförsörjning i Sverige. Projektet kommer resultera i fem vetenskapliga delstudier som fokuserar på följande teman:

  • lönsamhet och samhällsekonomisk nytta
  • hyresgästernas perspektiv
  • förutsättningar för att skala upp modellen nationellt
  • behovsorienterade urvalsprocesser för hyresgäster
  • mottagande i närområdet

Projektet finansieras under tre år av Formas inom det Nationella forskningsprogrammet för Hållbart samhällsbyggande.

Anslaget delas ut med motiveringen:

This is an outstanding project focusing on providing housing in order to limit structural homelessness. The rent setting and selection criteria implemented is very relevant for assessing the Swedish rental market and seek to provide sustainable housing for all. A major strength of the project is that it is possible to analyze effects both before, during and after the implementation. There is also a strong focus on investigating the potential for generalizability which is crucial for providing societal impact for the entire country or international interest. It is also very positive that both private and public actors are included in the project, as well as the participating households. Including a reference group could also have improved the project. Overall, the project is very interesting and relevant for the Swedish housing market.