170 000 personer i Stockholm lever i fattigdom – staten skyddar inte längre människor från fattigdom

16 Oktober, 2025
Bild på fattigdomsrapportens omslag med en kvinna porträtterad
PRESSMEDDELANDE Fattigdomen ökar i Sverige och samma utveckling syns i Stockholm. Enligt Statistiska Centralbyrån levde 698 000 människor i Sverige i materiell och social fattigdom 2024 – nästan dubbelt så många som 2021. I Stockholms län var det över 170 000 personer. Nu väntar en bidragsreform som riskerar att förvärra situationen ytterligare.

Idag lanserar Sveriges Stadsmissioner Fattigdomsrapporten 2025 Från välfärdssamhälle till välgörenhetssamhälle. Rapporten beskriver en växande fattigdom och ett allt skörare yttersta skyddsnät. Den visar hur lågkonjunktur, höga matpriser och skärpta regler för ekonomiskt bistånd har gjort att fler nekas eller inte lyckas söka det stöd de har rätt till. Allt fler människor i Stockholm vänder sig till Stockholms Stadsmission i hopp om att få stöd i sin utsatta situation.

I fattigdomsrapporten berättar Diana, ensamstående undersköterska med fyra barn, Susann, arbetslös industriarbetare och Tobias, tidigare svetsare som idag arbetstränar, om sina liv. Hur de, trots att de alla har arbete eller arbetslivserfarenhet, ändå behöver stöd från Stadsmissionen för att klara ekonomin.

– Vi möter varje dag människor som inte får ihop vardagen, trots att de har rätt till stöd. Att staten inte uppfyller sin del av samhällskontraktet skapar ett lidande för människor och stora konsekvenser för samhället, säger Åsa Paborn, direktor för Stockholms Stadsmission.

Bidragsreformen förvärrar utvecklingen

I Fattigdomsrapporten 2025 analyserar forskare tre utredningars förslag - grunden till bidragsreformen som läggs fram i riksdagen i vår. Förslagen innebär bland annat bidragstak, kvalificeringskrav och krav på heltidsaktiviteter för människor med försörjningsstöd.

Forskarna i rapporten konstaterar att förslagen urholkar samhällets skyddsnät och går stick i stäv med den nya socialtjänstlagens förebyggande fokus. Att begränsa det ekonomiska stödet till redan utsatta riskerar att sociala problem uppkommer eller förvärras. Om kvalificeringskravet blir verklighet beräknas ytterligare 130 000 människor att drabbas i Sverige. Cirka 60 000 av dem är barn.

– Bidragsreformen innebär att fattigdomen och dess följder ökar och att ännu fler människor riskerar att behöva vårt stöd. Men civilsamhället kan inte ensamt bära ansvaret för att säkerställa att människors grundläggande behov tillfredsställs. Vi uppmanar därför regeringen att stoppa reformen och i stället utreda den växande fattigdomen och ta fram åtgärder som faktiskt häver den, säger Åsa Paborn.

Dela artikeln
Natalia Santos
Presskontakt
natalia.santos [at] stadsmissionen.se