Hemlöshetsrapporten 2017: Antalet barn i hemlöshet ökar

Bostadsbyggandet är visserligen det största sedan miljonprogrammets dagar men bostäderna som byggs är främst till för en redan etablerad och resursstark grupp.

– Var finns de billiga bostäderna? Det är hög tid att se över nya boendelösningar för en mer kreativ bostadsmarknad. Att bostad är en mänsklig och medborglig rättighet – är något som i praktiken just nu ser ut att vara omöjligt att leva upp till med bostadspolitikens nuvarande inriktning, säger Marika Markovits, direktor Stockholms Stadsmission.

Låga inkomster och brist på billiga boende bakom hemlöshet

Samhället har förändrats. Det är inte längre psykisk ohälsa och beroendeproblematik som är huvudorsaken till hemlöshet, utan snarare låga inkomster i kombination med bristen på billiga bostäder. Stockholms Stad rapporterade i början av året att 718 barn saknar stadigvarande boende. Det är en ökning med 83 barn jämfört med 2015 då antalet barn var 635. Malmö Stad rapporterade nyligen att så många som 1 070 barn saknar stadigvarande boende, det är en ökning med 17 procent från föregående år.

– Att fler barn saknar stadigvarande boenden är mycket bekymmersamt eftersom det leder till ett socialt utanförskap. Barn som lever i socialt utanförskap löper högre risk att som vuxen drabbas av ohälsa, arbetslöshet och fattigdom. Politikerna måste agera nu – innan fler barn far illa och ställs inför en osäker tillvaro och framtid, säger Marika Markovits, direktor Stockholms Stadsmission.

Situationens allvar kräver nya grepp och verktyg

Den nationelle hemlöshetssamordnaren Michael Anefur hade under 2012-2014 dialogmöten med 39 kommuner. Tolv kommuner förklarade sig i avsiktsförklaringar beredda att tillämpa programmet. I årets hemlöshetsrapport har Stockholms Stadsmission utvärderat avsiktsförklaringarna och kommunernas arbete. Det visar sig att merparten av dessa åtaganden är så luddigt beskrivna att det därför blir en omöjlighet att mäta utfallet.

Bilden klarnar utifrån förra årets rapport då Stockholms Stadsmission kartlade vilka kommuner som har uppdaterade riktlinjer för bostadsförsörjning och årets rapport där kommunernas avsiktsförklaringar analyseras. Kommunerna tar inte hemlöshetsfrågan på allvar och det krävs nya grepp för att Sverige ska uppfylla alla människors mänskliga och medborgliga rätt till en bostad. 

– Genom att formulera och anta en nationell hemlöshetsstrategi, kräva statlig utvärdering av kommunala åtgärder, förstärka bostadsbidraget och att ställa krav på att fastighetsbranschen i sitt sociala hållbarhetsarbete även inkluderar åtgärder mot hemlöshet – först då tar Sverige hemlöshetsfrågan på allvar, säger Marika Markovits, direktor Stockholms Stadsmission.

Åtgärder som motverkar hemlösheten i Sverige

I rapporten föreslår Stockholms Stadsmissions en rad åtgärder som motverkar hemlösheten i Sverige, som till exempel:

• Formulera och anta en ny nationell hemlöshetsstrategi som inte bara innehåller ett mål om antalet bostäder, utan ett mål om antalet bostäder för ekonomiskt svaga hushåll. Staten behöver också utvärdera vad kommunerna gör för att minska hemlösheten. För trovärdighet måste utvärderingarna följa kriterier som är definierade i förväg, med varje kommuns åtagande och resultat.
• Åtgärder mot hemlöshet i fastighetsbranschens hållbarhetsarbete. För ett långsiktigt framgångsrikt arbete med social hållbarhet behöver fastighetsbranschen kliva fram och ta ansvar i hemlöshetsfrågan.
• Förstärk bostadsbidraget - Stockholms Stadsmission förordar att bidraget utökas så att samtliga samhällsgrupper med låga inkomster och som inte själva kan ordna eget boende kvalificerar sig för bostadsbidrag. Idag kan endast barnfamiljer samt unga mellan 18–28 år få bostadsbidrag.