Fattigdomsrapporten 2023 – Nu skäms man inte längre. Det är så många som sitter i samma båt.

Jag skäms inte för någonting. Jag skäms bara för att jag inte kan ge mina barn det som de vill ha.

Det säger Dragana Douhabi, som är sjukskriven efter 25 år som städerska. Dragana är en av människorna som medverkar i Sveriges Stadsmissioner nionde fattigdomsrapport, som släpps den 17 oktober.

Längre ner på sidan kan du höra Dragana, Martin, Jens, Eva-Lena och Johnny berätta om hur det om är att leva i ekonomisk utsatthet.

I samband med att årets Fattigdomsrapport släpps hålls ett seminarium på Mötesplats Mariatorget. Seminariet sänds även digitalt. Lyssna på människors berättelser om att leva i ekonomisk utsatthet. Ta del av Stadsmissionens förslag och samtal med riksdagspolitiker om hur vi tillsammans kan häva utsattheten.

Klyftorna mellan fattiga och rika ökar i Sverige idag. Samtidigt möter Sveriges Stadsmissioner allt fler människor som lever i matfattigdom. Forskningen visar att ökande klyftor minskar såväl människors hälsa som tillit till samhället. För att stoppa denna samhällsutveckling behöver vi häva fattigdomen i Sverige.

Stadsmissionen arbetar för och tillsammans med de allra mest utsatta människorna. Sedan 2014 gör vi tillsammans med forskare på Marie Cederschiöld högskola en kvantitativ undersökning om vårt arbete för människor i ekonomisk utsatthet. Undersökningen visar att 72 procent av våra insatser idag är matstöd – den i särklass största insatsen för människor i ekonomisk utsatthet.

Till Sveriges Stadsmissioner runt om i landet kommer särskilt utsatta människor som ofta inte finns med i den officiella statistiken. Det är asylsökande, papperslösa, utsatta EU-medborgare och icke-mottagare; människor som har rätt till stöd från socialförsäkringssystemen, men som av olika skäl inte får det. Detta stämmer även för Stockholmsområdet. Medarbetare på Stockholms Stadsmission vittnar om att många som söker sig till organisationen har det svårare än tidigare att få sina rättigheter tillgodosedda, trots att de omfattas av välfärdssystemet. Ombud i organisationen behöver i högre utsträckning finnas med i processen för att deltagare ska komma i kontakt med exempelvis socialtjänst. För mer info från Stockholmsområdet, läs pressmeddelandet från Stockholms Stadsmission i samband med fattigdomsrapporten.

– Stockholms Stadsmission har lång erfarenhet av att stötta människor i utsatthet, och är ett viktigt komplement och länk till det offentliga välfärdssystemet. Vi ser allt fler varningssignaler om lågkonjunkturens effekter för samhällets mest sårbara grupper och vill uppmana det offentliga att kroka arm med oss och det övriga civilsamhället för att möta den här utmaningen. Vi är beredda att möta ökande behov under åren som kommer, men vi kan inte göra det ensamma, säger Åsa Paborn.

Allt fler människor med långvarigt försörjningsstöd kommer också för hjälp och det är även den största gruppen. Detta stöd är avsett att vara tillfälligt för människor i kris. Vad gör samhället när stödet blir långvarigt? Antalet icke-mottagare som besöker Stadsmissionen ökar också. Vi efterlyser forskning om varför det offentliga sam­hället inte når dem.

– Vad gör samhället för att människor inte ska fastna i ekonomisk utsatthet? Hos Stadsmissionen och andra civilsamhällesaktörer finns förstärkt arbetsträning för människor som står långt bort från arbetsmarknaden. För att fler människor ska kunna bli självförsörjande och vi därmed häver den ekonomiska utsattheten i Sverige idag, behöver vi en ökad samverkan mellan civilsamhälle, näringsliv och offentlig sektor, säger Jonas Wihlstrand, Generalsekreterare, Sveriges Stadsmissioner.

Som röstbärare för människor i ekonomisk utsatthet, ger vi våra förslag på åtgärder för att häva fattigdomen och återupprätta tilliten till samhället.

Läs årets fattigdomsrapport här