Rapporter

Rapporten synliggör hur ofrivillig ensamhet och social isolering påverkar personer som lever eller har levt i hemlöshet. Genom djupintervjuer, fokusgrupper och peer support, har vi fått ta del av starka berättelser om vardaglig kamp, men också om behovet av stöd och gemenskap. Peer support innebär att personer med egen erfarenhet av hemlöshet bidragit med erfarenhetsbaserad kunskap i kartläggning, analys och genomförande.

I årets Hemlöshetsrapport utvärderas regeringens strategi för att motverka hemlöshet 2022–2026. Sveriges Stadsmissioner ger sin syn på hur strategin har fungerat och pekar på vilka förbättringar och förändringar som behövs i det fortsatta arbetet med den nya eller utvecklade strategi som Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att ta fram.

Årets hemlöshetsrapport visar hur dagens system är otillräckligt och skapar stora bostadsutmaningar för ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Den lyfter även fram ett antal exempel på positiva initiativ från civilsamhället och berättar om människorna som blivit hjälpta av dem. Dessutom presenteras en checklista för hur kommunerna kan arbeta med att förebygga hemlöshet bland barn.

I Hemlöshetsrapporten 2024 från Sveriges Stadsmissioner framgår det att hemlösheten i Sverige är mer utbredd och komplex än vad den officiella statistiken visar. Rapporten undersöker vad det innebär att befinna sig i den dolda hemlösheten, varför den finns i dagens Sverige och vilka politiska åtgärder som krävs för att motverka hemlöshet i alla dess former. Dessutom presenteras en checklista för hur kommunerna framgångsrikt kan arbeta mot hemlöshet.

Trots flera politiska initiativ de senaste två åren kan Stadsmissionen inte se att hemlösheten i Sverige minskar. Över 33 000 människor saknar ett hem att kalla sitt eget och den strukturella hemlösheten ökar, samtidigt som vi står inför det svåraste ekonomiska läget sedan 90-talet.

Bostadslösheten fortsätter vara hög i Sverige. Det finns ingen nationell strategi mot hemlöshet i Sverige. Ansvaret ligger hos varje kommun. I årets rapport granskas kommunernas arbete för att minska och förebygga hemlöshet. Resultatet visar på stora skillnader och på ett tydligt behov av ökat statligt ansvarstagande.

Statligt ansvarstagande är en nyckel för att minska hemlösheten. I rapporten Hemlös 2020 lägger Sveriges Stadsmissioner grunden till en nationell strategi som kan införas omgående - om den politiska viljan finns.

Bostadsförsörjningen fortsätter att vara ett av Sveriges allvarligaste samhällsproblem. Rapporten presenterar förslag om att skapa ett system för sociala bostäder. Stockholms Stadsmission uppmanar Sveriges politiker till en mer lösningsfokuserad bostadspolitisk debatt för att få fler bostäder till de som behöver det mest

Allt fler barnfamiljer lever i hemlöshet, men kommunerna tar inte hemlöshetsfrågan på allvar. Det krävs nya grepp i hemlöshetspolitiken.

Bostadsbristen är en av Sveriges största samhällsutmaningar. Men en majoritet av kommunerna saknar uppdaterade riktlinjer som bostadsförsörjningslagen kräver, för att kunna angripa hemlösheten.

Bostadsbrist är ett stort problem i Sverige och en verklighet som särskilt drabbar ekonomiskt svaga hushåll. Sveriges kommuner har verktyg för att minska bostadsbrist och hemlöshet, men de används i mycket liten utsträckning.

Bostadsbrist är ett stort problem i de flesta av Sveriges kommuner och en verklighet som nu allt fler äldre i storstadsregionerna tvingas uppleva. Kommunerna måste enligt lag ge alla medborgare en bostad men allt för många saknar en plan.

Trots att lagstiftningen ger kommunerna verktyg att sänka trösklarna in på bostadsmarknaden för socialt och ekonomiskt svaga grupper används de sällan. Det visar en ny rapport från Stockholms Stadsmission.

Trots att Sverige är ett av världens rikaste länder lever tiotusentals människor under osäkra boendeförhållanden. Ökad rörlighet måste mötas av bättre förutsättningar för människor att arbeta och bidra.

Stockholms Stadsmission möter allt fler unga människor som saknar bostad, och vars sociala situation är mycket utsatt. Hemlöshet drabbar barn och unga särskilt hårt. En statusrapport om det offentligas stöd till människor i hemlöshet, med fokus på unga i hemlöshet.

Det senaste initiativet på nationell nivå är regeringens strategi mot hemlöshet 2007-2009. Fyra nationella mål sattes upp och medel har tillskjutits för ett antal projekt i syfte att nå målen. Har strategin gett resultat? Och är de resultat som uppnåtts tillräckliga?

Fattigdomsrapporten 2025 tar avstamp i aktuell forskning och erfarenhet från Stadsmissionens arbete runt om i landet. Rapporten belyser hur fattigdomen i Sverige ökat bland annat på grund av att trösklarna till försörjningsstödet höjts, många inte får det stöd de har rätt till och att stödet inte längre räcker till. Det yttersta skyddsnätet skyddar inte längre människor från fattigdom.

Forskningen pekar på höjda trösklar hos kommunernas socialtjänster för att få bifall på ansökan om ekonomiskt bistånd. Det kan vara en delförklaring på de senaste årens minskning av ekonomiskt bistånd. Bristande rättssäkerhet i handläggningen bidrar ytterligare. För den som får försörjningsstöd ger det inte heller den skäliga levnadsnivå som socialtjänstlagen föreskriver.

Allt fler människor med långvarigt försörjningsstöd kommer också för hjälp och det är även den största gruppen. Detta stöd är avsett att vara tillfälligt för människor i kris. Vad gör samhället när stödet blir långvarigt? Antalet icke-mottagare som besöker Stadsmissionen ökar också. Vi efterlyser forskning om varför det offentliga sam­hället inte når dem.

Efter två års pandemi och därefter Rysslands invasionskrig i Ukraina, upplever vi nu enligt SCB den högsta inflationstakten på 30–40 år. I augusti 2022 uppgick inflationen (KPIF) till 9 procent. Prisökningarna på livsmedel uppgår till betydligt mer för sådant som kött, mjölk, bröd, ägg, smör och spannmål. Människor som redan lever i stor utsatthet kommer även i denna kris att drabbas hårt.

Fattigdomsrapporten 2021 fokuserar på ”de ohjälpta”. Människor med rättigheter i det svenska välfärdssystemet, men som av olika skäl inte får stöd. I stället köar de till Stadsmissionen och övriga civilsamhället för mat och kläder.

År 2020 hade precis tagit sin början när nyheterna om viruset nådde oss. Inom några veckor blev en smitta långt borta i Kina en världsomfattande pandemi. 2020 års fattigdomsrapport handlar om vad vi såg och gjorde när utsattheten ökade under våren.

Vi möter dem dagligen i stadsmissionerna – människor som inte har råd med mat. De kommer till Stadsmissionen för dagens enda mål varm mat, eller för en matkasse att dryga ut hushållskassan och fylla kylskåpet med. Man handlar i Stadsmissionens sociala matbutik eller med presentkort. 70 % är människor med försörjningsstöd eller som på något sätt fallit mellan stolarna. Matfattigdomen i Sverige är ett faktum.

I Stockholms Stadsmissions nya rapport Ung, utlandsfödd och utsatt beskriver vi vårt arbete för att, i spåren av det stora asylmottagandet 2015, hjälpa många av de ensamkommande barn som då hamnade i kläm med bostad, sysselsättning och juridisk rådgivning.

Den psykiska ohälsan bland unga är ett samhällsproblem som inte bara innebär ett lidande för individen utan också stora kostnader för samhället. Sverige har länge utmärkt sig som ett land med höga ohälsotal.

Rapporten visar att allt fler unga, mellan 15-25 år, uppger att de mår sämre psykiskt. Enbart i Stockholms läns landsting har antalet unga som söker hjälp hos Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) fördubblats på tio år.

Under 2015 beräknas 12 000 ensamkommande barn och unga söka asyl i Sverige. En viktig samhällsuppgift är att skapa så goda förutsättningar som möjligt att möta dessa barn och ungas behov av en trygg uppväxt.

Det finns barn som inte går i skolan, som inte kan äta sig mätta eller har tak över huvudet. Barn till papperslösa växer upp i ett parallellt samhälle, där de numera i teorin har rätt att gå i skolan och få sjukvård, men där de i praktiken inte alltid har möjlighet att utnyttja dessa rättigheter.

I rapporten redovisas en sammanfattning av aktuell svensk, och delvis internationell, forskning för att kartlägga situationen för unga i Sverige som lever med psykisk ohälsa.

Rapporten undersöker i vilka sammanhang tonåringar söker och får hjälp via olika forum på internet. De frågor och funderingar som ungdomar ger uttryck för på internet speglar också behovet av stöd.

Denna rapport är en slutredovisning för det av projektet "Bättre hälsa i skuggan av våldet". Jämställdhetsmyndigheten finansierade projektet som omfattar en  förstudie och ett pilotprojekt under 2024.

Denna rapport är en slutredovisning för det Vinnova finansierade utvecklingsprojektet ”Affärsmodell för logistiksystem för överskottslivsmedel - På väg mot en cirkulär ekonomi för matsvinn”. Projektet genomfördes från oktober 2017 till augusti 2018 i samarbete mellan Stockholms Stadsmission, Linköpings universitet och Bring Frigo.

Röster från Skuggsamhället är framtagen tillsammans med Svenska Röda Korset. Hur bör samhället bistå de personer som befinner sig i papperslöshet för att säkerställa att de behandlas på ett humant och värdigt sätt.

Rapport för målen som gäller för hela organisationen och presenterar resultaten för perioden 2019. Resultaten beskrivs utifrån uppdraget gentemot individen i våra verksamheter, oavsett finansieringsform.

Denna rapport redogör för målen som gäller för hela organisationen och presenterar resultaten för perioden 2014-2018. Resultaten beskrivs utifrån uppdraget gentemot individen i våra verksamheter, oavsett finansieringsform.

2014 antogs det organisationsövergripande visions- och strategidokumentet ”Kompassen - Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses Vision och Strategi 2015-2018”. Målen är satta med utgångspunkt från att de ska uppnås under den fyraåriga strategiperioden och i denna rapport redovisas resultaten efter tre av fyra år genom strategiperioden på organisationsövergripande nivå.

2014 antogs det organisationsövergripande visions- och strategidokumentet ”Kompassen - Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses Vision och Strategi 2015-2018”. Målen är satta med utgångspunkt från att de ska uppnås under den fyraåriga strategiperioden och i denna rapporten redovisas resultaten efter halva strategiperioden på organisationsövergripande nivå.

2014 antogs ”Kompassen 2015-2018”, vilket är Stockholms Stadsmissions strategidokument för fyraårsperioden. Flera av de målområden och strategier som antogs för föregående period gäller även för perioden 2015-2018. En av de största skillnaderna är att de strategiska målnivåerna har justerats och framförallt höjts.

Rapporten redogör för hur Stockholms Stadsmission tog sig an den stora utmaningen att härbärgera nästan 400 ungdomar som blev bostadslösa på sin 18-års dag. Rapporten belyser det omfattande arbete Stockholms Stadsmission sjösatte, från förstudien sommaren 2017 till uppstarten av ett helt nytt projekt som fick namnet ”Fadderhem”.